Igår kväll red jag Freja i paddocken. Jag hade lagt ut fem cavaletti och en upphöjd bom, kanske 25 cm hög, för sig själv. Jag gick över alltsammans med henne vid handen först. Det var inga problem. Sen satt jag upp på henne, och genast höjdes svårighetsgraden avsevärt. Vi tog cavalettibommarna endast i skritt, men det var svårt nog. Freja stannade mitt i nästan varje gång, men fick en massa beröm när hon väl kom över. Vingligt gick det också.
Den upphöjda bommen var för svår att kliva över med ryttare. Vi rev den så det blev en snedbom, sen gick det lättare.
Jag travade och skrittade om vartannat på stora volten och fyrkanten mellan cavalettin. Freja var lite stressad, och det gick inte lika bra som sist. Hon sökte sig ner i form då och då, men det var mest hets. Vi måste jobba mera på styrningen, hon tror att hon kan gå dit hon vill och inte behöver lyssna på mig. Således blir alla ändringar av riktning fördröjda...
När Freja tog snedbommen i ett litet skutt i trav avslutade jag och hoppade av. Den här hästen ska tycka att det är skoj att hoppa. Då ska hon bli belönad så fort hon hoppar över något med mig.
Jag var rätt nöjd ändå med henne idag. Det var ju mycket nytt, man kan inte begära för mycket då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar