Efter ett par dagars vila fick Freja följa med ut i paddocken igår kväll. Det blåste och mörkt var det, men hästen var hur lugn som helst. Jag känner hästar som hade sprungit ner mig och hispat runt som elvispar under de förhållandena... Men inte Freja! <3
Jag longerade henne i båda varven i skritt och trav med lösa inspänningstyglar. Nu lyssnar hon på mig. Börjar fatta skillnaden mellan sakta aaav och ptrrrrroooo. Tar det lugnt och travar vackert runt mig. Hon var lite, lite störd av inspänningstyglarna, så jag höll inte på länge.
Idag red vi ut med Corry och Rouke. Det blåste lite och var klart och fint. Hästarna var pigga, så även Freja. Det var småtrav mest hela vägen, men hon drog aldrig iväg och försökte aldrig bocka eller nåågot annat dunt. Jag får allt sitta på henne, det har hon inget emot.
Idag fastnade Freja med svansen i sopskyffeln som står i stallgången. Drog den med sig över stallgolvet. En annan häst hade rivit stallet. Men Freja, hon stannar och funderar lite, hon. Låter matte komma inpå och plocka bort vad-det-nu-var som släpade i svansen. Sen var ju allt bra igen.
Gud, vilken underbar liten häst!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar